Fyrens sjösättning blev till lysande underhållning.
Tungt och tufft jobb, speciellt vintertid!
Det var ett imponerande skådespel varje gång någon av de 27 stora fyrarna som byggdes i Jävre-Sandholmen sjösattes. En sprängladdning sköt bort träkonstruktionen under fyrbygget och drygt 1200 ton fyr fick vattnet att bilda en jättevåg till publikens förtjusning.
Fyrbyggnationerna pågick mellan 1957 till 1987 och var ett samarbetsprojekt projekt mellan sjöfartsverket och arbetsmarknadsstyrelsen. Bilden tog jag 1985 när Märketskallen 1 sjösattes.
En som inte blev helt förtjust av jättevågen var Piteå-Tidningens sommarvikarierande fotograf Ulf T Johansson. Han hade vid en av 70-talets fyrsättningar placerat sig med en massa kameror om halsen ute på en sten för att få en bra fotovinkel.
Jättevågen spolade ner fotografen till konkurrenttidningen Norrbottens-Kurirens stora förtjusning som fick en rolig bild när Ulf kom gående upp ur Bottenviken.
Det var ett tufft och tungt arbete att bygga dessa stora tunga fyrar och dykarna jobbade även vintertid i isvattnet runt fyrbygget.
“Sista fyren” påseglades vilket förlängde fyrepoken i Jävre.
Fyren Märketskallen blev kortlivad! Sjösatt den 1 juli 1985, påkörd av en finsk oljetanker den 12 september och så svårt skadad i den 1200 ton stora fyrkroppen att den inte gick att reparera. Dykare som kollade fyren hittade tre kvadratmeter stora plåtbitar från fartyget fastkilade i fyrkroppen. Oljetankern lyckades ta sig flytande till en finsk hamn där den fick genomgå omfattande reparationer.
En jättekran bogserade senare ut den skadade fyren till 50 meters djup där den sänktes. 1985 var det en kostnad på 6.5 miljoner kronor att bygga en liknande fyr.
Olyckan fick dock konsekvensen att fyrepoken i Jävre förlängdes till 1987 eftersom en ersättare till den kortlivade Märketskallen måste byggas.
Fyren Falsterborev var med sitt 48.5 meter höga fyrtorn den största fyr som byggdes vid Jävre/Sandholmen. Fyren placerades 7-8 distansminuter sydväst om Falsterbo och blev Sveriges högsta fyrbyggnad från topp till tå med ett imponerande basfundament på 24 meter.
Moderna navigeringshjälpmedel och 2200 redan utplacerade aktiva fyrar runt Sveriges kuster, gjorde att fyrepoken i Jävre fick ett slut, efter att i 30 års tid sysselsatt mellan 25-100 arbetare årligen. 1993 återställdes marken vid Jävre/Sandholmen vilken ägdes av papperstillverkaren Munksund AB. Platsen för var idealisk för denna typ av verksamhet eftersom vattendjupet var åtta meter ända fram till land vid den ofta långgrunda Norrbottenskusten.
Två dog när fyrtornet rasade.
En olycka med dödlig utgång inträffade under den 30 år långa fyrepoken, dock inte vid byggplatsen i Jävre. Det var lördagen den 2 september år 1961 klockan 18.30 vid bygget av den totalt 42 meter höga teleskopfyren Sydostbrotten. Fyren var utbogserad till sin plats i Kvarken utanför Umeå där den skulle stå klar i oktober, efter att ha byggts i Jävre mellan 1959-1961. Den 12 augusti höjdes med hydrauliska domkrafter den inre kassunen 12,8 m och kilades fast. Sex klackar gjöts för att stödja denna. Den 29 augusti påbörjades fyllning av schaktet med sand. 200 m3 hade fyllts mellan ytterkassunens väggar.
Då kom olyckan. Klackarna brast. Innerkassunen åkte ner och vattenfylldes.
Bara två av de fyra man som låg och sov i tornets nedre del lyckades ta sig ut genom att simma under dörrarna när deras rum vattenfylldes. Fem arbetare befann sig i den övre delen av tornet och klarade sig fysiskt oskadda då tornets fall dämpades av vattnet i den inre kassunen. Chockade togs de om han av ett närliggande fyrskepp.
Utredningen av olyckan genomfördes av Vattenbyggnadsbyrån och Sjöfartsverket och visade att flera samverkande faktorer hade lett till olyckan. De sex stora gjutna klackarna som skulle hålla innerkassunen i sitt upplyfta läge visade sig vara förändrade och en bedömning gjordes även att den starka solen kan ha värmt upp den svartmålade ytterkassunen så att den utvidgat sig. Detta skulle kunna leda till att innerkassunen lossnat och fallit ned. De efterföljande fyrarna försågs med en förstärkt stabiliserande yttre krans som skulle eliminera risken för utvidgning. Efter denna åtgärd har ingen liknande olycka inträffat vid svensk fyrproduktion. (Källa: Jens Häggståls C-uppsats LTU)
Efter det att all utrustning tagits iland för att ses över samt att fyren täppts till för vintern avbröts årets arbeten.
1962 genomfördes omfattande arbeten för att bygga om fyren efter raset.
Följande kassunfyrar har "tillverkats" på "fyrfabriken" Jävre-Sandholmen:
(Om du kollar tabellen på mobil blir den mer lättläst om du håller mobilen vågrätt, med bredare bild)
Byggår ______ Namn __________________ Tänd år __ Typ ___________ Placering
1957-1958 __ Nygrån ___________________ 1958 __ kassunfyr _____ Piteå
1958-1959 __ Nordvalen ________________ 1960 __ teleskopfyr ___ södra Bottenhavet
1959 _______ Renöragrund ______________ 1960 __ kassunfyr _____ Piteå
1959-1961 __ Sydostbrotten kassunfyr __ 1963 __ teleskopfyr ___ bemannad, Vernersgrund syd Umeå
1962-1963 __ Almagrundet kassunfyr ____ 1964 __ teleskopfyr ___ Stockholms skärgård
1962-1963 __ Larsgrundet ______________ 1965 __ teleskopfyr ___ Luleå
1964-1966 __ Svenska Björn kassunfyr __ 1968 __ teleskopfyr ___ bemannad, Ålands hav
1965-1966 __ Gustav Dalén kassunfyr ___ 1967 __ fångdammsfyr __ Hävringebukten, Östersjön
1967-1968 __ Väktaren _________________ 1968 __ fångdammsfyr __ ost Holmsund, Bottenviken
1967-1968 __ Finngrunden kassunfyr ____ 1969 __ fångdammsfyr __ södra Bottenhavet
1968-1969 __ Fladen kassunfyr _________ 1969 __ fångdammsfyr __ väst Varberg, Västerhavet
1968-1969 __ Västra Banken kassunfyr __ 1970 __ fångdammsfyr __ södra Bottenhavet
1969-1970 __ Gunvorsgrund _____________ 1972 __ fångdammsfyr __ norra Kvarken
1969-1970 __ Norströmsgrund kassunfyr _ 1973 __ fångdammsfyr __ Bottenviken
1970-1971 __ Falsterborev kassunfyr ___ 1972 __ fångdammsfyr __ bemannad, södra Öresund
1971-1972 __ Dynabrott ________________ 1974 __ fångdammsfyr __ Brofjorden, Västerhavet
1971-1972 __ Brandskärsflak ___________ 1974 __ fångdammsfyr __ Brofjorden, Västerhavet
1972-1973 __ Farstugrunden ____________ 1974 __ fångdammsfyr __ Luleå, Bottenviken
1972-1973 __ Blenheim _________________ 1973 __ fångdammsfyr __ syd Falsterbo
1973-1974 __ Kullagrund _______________ 1975 __ fångdammsfyr __ sydost Trelleborg
1973-1974 __ Vitfågelrännan ___________ 1974 __ fångdammsfyr __ Luleå
1975-1976 __ Hätteberget ______________ 1977 __ fångdammsfyr __ väst Marstrand, Västerhavet
1979-1980 __ Stötbotten _______________ 1981 __ fångdammsfyr __ ost Oskarshamn
1982-1983 __ Revet Södra ______________ 1984 __ fångdammsfyr __ norra Kvarken
1984-1985 __ Märketskallen 1 __________ 1985 __ fångdammsfyr __ Ålands hav
1984-1985 __ Södra Kvarken ____________ 1986 __ fångdammsfyr __ Ålands hav
1986-1987 __ Märketskallen 2 __________ 1987 __ fångdammsfyr __ Ålands hav
(Källa fyrwiki) Klicka på fyrarnas namn om ni vill läsa mer om just den fyren på fyrwiki där det utförligt beskrivs all fakta.